Jag bor alltså på sjukhuset. På en nedlagd avdelning. Helt öde. I en patientsäng. "men det finns tv!" sade damen nere i receptionen. Som om det skulle muntra upp mig. Jag måste ändå gå upp till min avdelning för att värma mat. Och var ska jag förvara mina kylvaror är det tänkt?
Jag känner mig som en polack. Kanske till och med en thailändsk bärplockare.
Peace and love!
Jag testar själv att kommentera :-)
SvaraRadera