Det har gått 24 timmar. Hjärtat värker fortfarande. Tomhet. Vakuum. Tårar på bussen, tårar på jobbet. Stundtals hurtig fasad, stundtals melankolisk apati.
det kommer bli bra. detta är nödvändigt
Jag ligger nu och tittar på Idol, i min numera mysiga säng, på min nya tv. Mycket mysigt här nu!
Bisous!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar